Känner mig sådär "tipsig" idag så tänkte tipsa om en väldigt bra hemsida.

Naturskyddsföreningen är det som har denna underbara hemsida där man kan få tips på vilka grönsaker man bör köpa och hur besprutat och omiljövänligt olika produkter är. Man kan även få grilltips (jag tror att de har snott mina!), fisktips och hälsotips.

Älskar sidan och använder den mycket, framför allt som inspiration men också som informationsbank när jag nu försöker sprida lite miljötänk!

Så gå gärna in där och lär er en massa!

http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/

Tänkte berätta om ett miljöproblem som jag faktiskt inte har känt till så länge. Fick höra om det på en föreläsning i höstas och blev helt förskräckt.

Försurning av världshaven!


Haven är nämligen en kolsänka, det vill säga att de absorberar koldioxid i vattnet. Koldioxiden omvandlas dock när den hamnar i vattnet och bildar kolsyra. Precis samma reaktion som när man blåser ner i ett glas saft så får man tillslut, om man är tålmodig, läsk. Kolsyra är en syra och sänker alltså pH-värdet i havet. Havet är dock naturligt sett basiskt på grund av andra mekanismer som motverkar försurningen, bland annat allt kalk som finns i havsbottnen.


Den här bilden förklarar kanske lite om pH

Problemet blir när det släpps ut för mycket koldioxid i atmosfären. Hälften av all koldioxid som människan släppt ut i luften sedan den industriella revolutionen tros finnas i vattnet. Detta är bra för klimatet och den globala uppvärmningen - för tänk vad varmt det hade blivit på jorden om all den koldioxiden funnits i luften. Problemet som blir när havet tar upp all koldioxid är dock att det blir försurat.

Hittills har havet försurats 0,1 pH-enheter och man tror att värdet kan falla ytterligare 0,3 enheter fram tills 2100. Det kanske inte låter så mycket med några få tiondels enheter, men det kan få väldigt allvarliga konsekvenser.

Många arter i haven är nämligen väldigt känsliga för försurning, och många arters har små möjligheter att anpassa sig eftersom försurningen går så fort. Snäckor med kalkskal riskerar att fräta sönder om pH sjunker. Många lavar i haven är väldigt känsliga och forskare tror att vissa arter kommer få problem att bilda kalkskelett redan när pH sjunkit med 0,2 enheter.

Ännu allvarligare är de tropiska korallrevens situation. De är uppbyggda av det mest lättlösliga kalksorten argonit vilket gör att de är de första som börjar lösas upp om vattnet försurar. Och försvinner korallreven så drabbas även en mängd andra arter. Man tror att korallrev rymmer upp till en tredjedel av alla kända marina livsformer, inklusive 4000 arter. Dessa organismer skulle drabbas väldigt hårt om korallreven minskade drastiskt till följd av havsförsurningen!


Stor biologisk mångfald, men väldigt känsligt

Det jag vill ha sagt med detta är att vår användning av fossila bränslen inte bara drabbar livet på land, utan också livet i vattnet. Det kan vara värt att tänka på!


För er som vill läsa mer om problemet rekommenderar jag att googla. Det finns mycket information att hämta. Ett tips är också denna länk: http://www.fof.se/tidning/2008/1/haven-forsuras-rekordsnabbt.


Vill vi köra bil eller bevara dessa till framtiden?

Har ni sett att SVT har en klimatsajt på sin hemsida med massa repotage och diskussioner om olika miljöfrågor. Bra initiativ tycker jag. 

Gå gärna in och kika på http://stallom.se/.

En klasskompis berättade för mig om sin kollega som vid en diskussion gällande klimatförändringarna hade sagt något i stil med "jag skiter fullständigt i det här jävla klimatet. 2050 är jag redan död och därför spelar det mig ingen roll." När min kompis försökt hävda att kollegan har barn och barnbarn som han väl bryr sig om fortsatte han bara. "Klimatet är väl deras problem. Jag vill kunna fortsätta äta kött, åka på charter och köra båge under resten av mitt liv."

Jag kan verkligen inte förstå mig på det tankesättet. Möjligtvis är jag ung och blåögd, men hur kan man bara strunta i alla människor på jorden och alla framtida generationer? Och om man nu kan strunta i dem, bryr man sig då inte ens om sina egna barnbarn?


Jag vet inte vad jag vill ha sagt med detta inlägg. Kanske vill jag bara få utlopp för lite av min frustration på dumma, egoistiska människor. Ännu mer frustrerad blir jag när jag läser Eklunds bok och inser hur bråttom det är om inte konsekvenserna ska bli fatala, och så vet jag att så många många människor fullständigt struntar i miljön och framtiden och fortsätter att köra sitt race och hoppas att någon annan ska lösa problemen. När min egen mamma säger att miljöpartister är kommunister efter att jag berättat vilka jag röstade på i EU-valet blir jag frustrerad.

Jag blir frustrerad när regeringen prioriterar jobben före miljön - vem ska kunna jobba när vi inte har någon miljö kvar?



Nu ska jag gå och slå på kudden och få ur mig lite ilska...




Hur kan världens mest intelligenta varelse vilja förstöra en unik planet och boplatsen åt miljarder av arter?

Läser att i år skedde den kraftigaste våralgblomningen på 15 år i Östersjön.


Östersjön

Helt ärligt, jag hade aldrig hört talas om våralgblomning. Men nu i efterhand känner jag mig dum. Varför skulle inte algerna komma redan under våren när alla andra djur/växter dyker upp då.


Våralgblomningen är tydligen mycket kraftigare än sommaralgblomningen, men får inte alls samma uppmärksamhet i media eftersom den inte är lika synlig. Algerna som produceras under våren motsvarar 1 miljon lastbilslaster, medan bara de allra kraftigaste blomningarna på sommaren kommer ens i närheten av detta.

Även de kraftiga våralgblomningarna kommer sig av de antropogena utsläppen av näringsämnen i Östersjön. Framför allt är kväveutsläppen avgörande för storleken på vårblomningen, i motsats till sommarblomningen vars storlek främst beror på fosforutsläppen.

Dessa kraftiga algblomningar som sker nu för tiden ger syrebrist då algerna dör och bryts ner vid botten. Vid nedbrytningen förbrukas syre. Under en genomsnittlig vårblomning konsumeras i genomsnitt i Östersjön allt syre från havsbottnen och 1,6 meter upp - ett syrefritt havsbottenområde har bildats.

Detta är såklart väldigt allvarligt för Östersjön och för de organismer som lever där. Bland annat får torsken svårare att reproduvera sig. De döda havsbottnarna släpper också i från sig fosfor vilket gör hela processen till en ond cirkel som är svår att bryta.

Människan kan spela en stor roll här genom att vi minskar och helst helt tar bort våra utsläpp av både kväve och fosfor. Därför är det väldigt viktigt att vi som konsumenter köper ekologisk och kravmärkt mat som är odlad utan konstgödsel. Konstgödsel är nämligen en av de stora orsakerna till kväveutsläpp i Östersjön. Även biltrafik släpper ut kväve som faller ner i havet.


Fanns inga bilder på vårblomningen, så lånar istället den här avskräckande bilden från dn.se för att visa vad människans utsläpp ställer till med...

Kapitel två i Klas Eklunds bok handlar om att människan värmer jorden. Där finns ett flertal sidor som handlar om kol och koldioxid, den största anledningen till att människan värmer jorden.

Med hjälp av hans bok tänkte jag nu berätta lite om kol och koldioxid!

Kolsänkor: ett ord för de delar av jorden som binder koldioxid ur atmosfären och lagrar det. Den största kolänkan finns under oss människor, i berggrunden. Här finns kol i form av olja. Andra kolsänkor är skogen (skogen tar ju upp koldioxid under hela tiden som den växer), i jorden runt trädrötterna (i form av multnande, döda växter) och havet (växter i havet tar upp koldioxid från atmosfären).


Koldioxidmolekylen, med kol i mitten och syreatomer på sidorna!

När vi människor släpper ut koldioxod till atmosfären igen gör vi det genom att öppna upp kolsänkorna. Vi kör bil, hugger ner träd och värmer upp våra hus med olja. Problemet idag är att vi gör detta i en sådan omfattning och i en sådan snabb takt att naturen inte hinner med att åter binda kol i kolsänkorna.

Nästan alla av jordens kol - och oljereserver kommer från 360 miljoner år sedan, under en tid som kallas karbon. Den varad i 75 miljoner år och under den tiden bildades 90 % av den kol och olja som finns idag. På drygt hundra år har mänskligheten eldat upp och förbrukat troligen hälften av dessa kol - och oljereserver.

På hundra år har vi förstört något som tog 75 miljoner år att skapa!


Idag släpper människan ut 40 miljarder ton koldioxid per år. Lägger man på andra växthusgaser (dessa bidrar till den globala uppvärmningen) som metan bland annat så blir utsläppen närmare 50 miljarder ton. Så sent som 1950 släppte vi bara ut 7 miljarder ton per år. Alltså har en explosiv ökning skett de senaste 60 åren. Den ökningen beror till stor del på vår ökande användning av olja.

Avslutningsvis: var kommer utsläppen av koldioxid ifrån idag?

Den viktigaste källan är energiförsörjningen, alltså på vilket sätt vi värmer vårt hus och våra arbetsplatser! Härifrån kommer en fjärdedel av våra utsläpp och här kan vi som enskilda personer alltså förändra mycket genom att värma våra hus med solpaneler, vindkraft, fjärrvärme osv.

Därefter kommer industriproduktion (främst stålverk och cementfabriker), avskogning, transporter och jordbruk!


Avskogning på en bergssluttning i Laos

Tänkte också visa ett bevis på att den globala uppvärmningen finns mitt ibland oss!





Av äldre personer i min omgivning har jag fått höra att syrener alltid blommade lagom till skolavslutningen. Frågan blir då ganska självklar -  varför blommar syrenerna nu?

Mitt svar känns ganska givet: vi är mitt uppe i en uppvärmning av jorden orsakad av människan.


Har ni några förslag på hur man ska minska människans utsläpp av växthusgaser?

Läser på miljöaktuellt att Kina och USA för hemliga miljösamtal! Låter minst sagt spännande, eller hur? Kanske kan vi få ett ordentligt klimatavtal i december i Köpenhamn - ett avtal där både USA och Kina, världens smustigaste länder, tar på sig ett ansvar att rädda världen.

  
Kinas och USAs presidenter

Läser också att de två första utkasten till klimatavtal nu publiceras av FN. Det låter också lovande! Det första avtalet gäller de länder som skrivit under Kyotoprotokollet, medan det andra avtalet gäller alla länder - rika som fattiga.


Det där med rika och fattiga länder tycker jag är intressant, men svårt. Hur bör man egentligen göra nu i Köpenhamn? De rka länderna bör ju rimligen få realistiska, men ändå hårda krav som de ska uppfylla. Det är ju trots allt vi som har smutsat ner mest.

Frågan är väl om de fattiga ska stå helt utanför? Ska de göra samma miljömisstag som vi en gång gjorde för att bli utvedcklad och industrialiserade? Är det inte bättre att vi I-länder stödjer dem? Investerar i dem så att de går direkt till miljövänliga fabriker, bilar och hus och slipper omvägen med svavelutsläpp, sot och övergödning.

Klart att en ekonomisk och social utveckling kan ta längre tid, och framför allt bli dyrare, om man ska göra det miljövänligt direkt, men om vi västländer hjälper till att finansiera detta så kanske de kan se en potential i att slippa all miljöförstöring. Framför allt tror jag befolkningen ser en potential i att slippa miljöförstöring. Titta bara på Pekingborna som uppskattade bilregleringarna som fanns under OS-tiden och som gärna hade velat att regleringen funnits kvar även efteråt!
'

Hur tycker ni att man ska göra med U-länderna i det nya klimatprotokoll som ska skrivas i vinter?

Jag funderar ganska ofta på vågkraft och att det vore en stor och bra källa att få energi från. Senast för några dagar sedan läste jag någonstans att Östersjöns vågor kan försörja alla Sveriges hushåll med energi.

Tanken med vågkraft är en boj som flyter på ytan och är föränkrad i en betongklump på botten. När bojen lyfts upp och ner i takt med vågorna så alstras rörelseenergi. Nere vid havsbotten finns en turbin som omvandlar rörelseenergin till elektricitet som sedan transporteras in i kablar till land.


Bild lånad från http://www.draka.se

Vågkraften är ett miljövänlig sätt att få energi tycker jag. Faktiskt i klass med vindkraft. Nackdelen skulle kunna vara att bojarna som ligger och guppar på vattenytan kan skugga vissa partier av havsbotten där det kan bli svårare för arter av växter och alger att leva. Det finns också forskning som visar att visa arter kan gynnas av vågkraftverken genom att pålarna som går mellan yta och botten blir en ny plats att leva på för musslor, havstulpaner och andra djur.

Vissa hävdar också att det skadar havsbotten att gräva ner betongelement, men jag har förstått att saker som sätts ner i botten och sedan sitter kvar inte gör sådan stor skada som man tror. Naturen anpassar sig ganska snabbt när en skada sker under en viss tid, men naturen sedan blir lämnad igen. Exempelvis ska det vara värre med flytbryggor som skvalpar omkring och flyter upp och ner, än med bryggor som man med betong sätter fast i havsbotten och som sedan sitter där år ut och år in.

Summa summarum så blir nog vågkraftens inverkan på den biologiska mångfalden nästan ingen alls. I jämförelse med vattenkraftverk blir vågkraftverken totalt miljövänliga.


Några vågkraftverk ovanifrån. Bilden är lånad från http://www.fortumkampanj.se/blogg/page/6/

Ett annat problem med vågkraftverk sägs vara risken att båtar kör på bojen som ligger på ytan vilket gör att dels båten, men framför allt bojen, blir förstörda och måste repareras. Men även detta har det kommit en lösning på, nämligen Anaconda - ett vågkraftverk med en ormliknande slang av gummi som ska ta upp energin ur vågorna. Att slangen är av gummi gör den mer tålig mot stötar av olika slag.


Anacondaprototypen. Bild lånad från http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article382162.ece Här finns också mer information om Anacondan.

Anledningen till att det inte finns någon vågkraft än är att kunskapen om det är så ny och att inte tillräckligt med foskning har gjorts. Det pågår dock just nu ett projekt med en vågkraftsanläggning i Islandsberg i Lysekils kommun.

Är det någonting som jag tycker regeringen ska lägga pengar på så är det forskning, utveckling och byggnation av vågkraft. Vågkraftverk är en av framtidens energikällor!

På Aftonbladet idag, http://www.aftonbladet.se/debatt/article5168838.ab, läser jag en debattartikel av en man som anser att man bör införa en köttskatt. Detta för att var och en som väljer att äta kött också ska betala för de dolda kostnader som uppkommer vid köttproduktion och som idag betalas av alla genom löneskatten, oavsett om man är vegetarian eller inte.

De dolda kostnaderna består exempelvis i utsläpp av växthusgaser, övergödning av Östersjön genom odling av foder till djuren samt avskogning av t ex regnskog i Brasilien till förmån för djurhållning där.

Det beräknas att köttkonsumtionen skulle gå ner 0,8 % om man införde en procents skatt på kött.


Jag tycker det är en bra idé att införa skatt på köttprodukter; en högre skatt på nötprodukter och en lägre på gris och kyckling  - beroende på hur mycket växthusgaser som släpps ut av djuret samt hur mycket foder som måste tillverkas.

Skulle det införas skatt på köttprodukter så skulle också var och en kunna välja om man vill äta kött, betala lite extra och generera växthusgasutsläpp eller om man vill äta vegetariskt, spara pengar och tänka lite extra på miljön. Varje människa får göra sitt eget val.



Jag tycker att det är vettigt när man för in miljötänk i samhället att var och en får betala för det man släpper ut. Polluter Pays Principle som man brukar kalla det.

Det är inte rimligt att alla ska betala saneringen när ett fartyg tömmer oljetankern i Östersjön. Istället får det företag som äger skeppet betala reningskostnader.

Precis likadant ska det vara i vardagliga sammanhang!

Har nu suttit hela dagen med min grupp och diskuterat hur vi ska lägga upp arbetet som vi ska skriva om hur marknära ozon påverkar luften på landsbygden.

Vi har tänkt rikta in oss på de skador som blir för jordbruket, att till exempel grödorna blir mindre och färre och att vete är en gröda som är väldigt känslig och som därför kanske inte kommer odlas lika mycket i framtiden.

Möjligheten finns också att genmodifiera grödor så de inte blir lika känsliga för marknära ozon. Vad tycker ni om GMO, genmodifierade organismer, förresten?


Själv ska jag tills onsdag morgon ha skrivit några rader om vad det finns för lagstiftning när det gäller halter av märknära ozon. De svenska miljömålen berör ju ozon, vilket även regler från EU och WHO gör. Frågan är om målen är realistiska samt om de är tillräckliga!

Har dock bestämt mig för att skriva de där raderna imorgon och idag inrikta mig på att diska, kolla in ytterligare en lägenhet på Hisingen, läsa "män som hatar kvinnor" samt kolla in lördagens avsnitt av Robinson.

För er som tyckte att gårdagens inlägg om torsken i Östersjön var intressant tipsar jag om gårdagens Niklas Mat där hela programmet handlade om fisk.

Såklart är det mycket recept och matlagning i programmet, men också ett repotage om hur det egentligen står till med den svenska torsken!


Kolla in programmet på http://svt.se/


Är han inte lite söt?!

Jag fick ett meddelande på facebook (äntligen något vettigt som händer på fejan) att "vi miljöentausiaster nu måste engagera oss och skriva på ett uppror".

Saken gällde den att skatteverket nu vill ha nya regler gällande de människor som ingår i vindkraftskooperativ. Skatteverket tycker nämligen att de ska betala en uttagsskatt, vilket skulle gå helt emot regeringens uttalanden om att de vill satsa på förnyelsebar el och komma bort ifrån fossila bränslen.

Skatteverket menar att eftersom de människor som ingår i ett vindkraftskooperativ får billigare el än andra ska de beskatta den vinsten de gör. Det pris som de "andra konsumenterna" får betala anser Skatteverket är priset på den nordiska elbörsen Nordpool, där priset till stor del styrs av priset på kolkraft. Kolkraft är ju som ni alla vet en energiproduktion som släpper ut stora mängder koldioxid.



Att ta bort de ekonomiska incitament för att starta och ingå i mindre vindkraftskooperativ verkar ju helt sjukt sett ur miljösynpunkt. Regeringen, som ju gör allt för att framstå som miljövänlig och verkar vilja satsa på förnyelsebar energi, hållbara företag och miljöteknik, gör nu ett stort klavertramp anser jag.


Vill ni visa ert förakt för denna nya planerade uttagsskatt gå in på http://www.vindandelar.nu/. Här finns också länkar för er som vill läsa mer.
 

Det råder fortfarande väldigt delade meningar om hur stort och stabilt torskbeståndet i Östersjön är.



I måndags gick östersjöexperter ut och sa att man inte bör äta torsk från Östersjön. I DN Debatt skrev de att "vi balanserar på gränsen till att lyckas återskapa ett rikt torskbestånd i Östersjön och ett friskare hav... På 90-talet var politikerna för snabba att tillåta ökat fiske och därför fick vi återigen en kollaps".

Trots detta väljer nu WWF att ta bort rödmarkeringen på östersjötorsk och istället gulmarkera den, vilket i och för sig ska uppmana till försiktighet, men som ändå troligen kommer leda till en ökad konsumtion.


Tror ni att man bör äta Östersjötorsk?




Här är WWFs fiskguide 2009. Läs mer på http://wwf.se/

Läser i GP idag om en forskare på KTH i Stockholm som igår höll ett föredrag i Göteborg om ideer på hur man kan skapa den hållbara staden. Ett väldigt intressant ämne tycker jag!

John Manoochehri, som forskaren heter, tycker att parker är en viktigt del i en stad, och då inte bara som rekreationsområde. Han menar att man också i parker kan bedriva stadsnära odling av specifika produkter, odling av bränsle, vattenrening mm. Som exempel har han Rosendals trädgård i Stockholm där man kan fika, promenera, handla frukt och grönt... Har aldrig varit där, men blir sugen på att besöka den om jag tar tåget till Stockholm i sommar.

Artikeln finns att läsa på http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=494912, och där berättar han också hur vi enskilda individer bör göra för att leva hållbart.


Vi har i skolan diskuterat mycket kring hur städer kommer se ut i framtiden, och hur man bör planera städerna för att göra dem så hållbara och ekologiska som möjligt. Det finns främst två huvudteser;

Den ena menar att staden ska byggas tät och på höjden (lite som Manhattan) och att arbetsplatser, fabriker och annat ska ligga utanför staden. Parker kanske man kan klämma in mellan husen, men det finns också diskussioner om att bedriva stadsodling på hustak eller ha konstgjorda parker som rekreationsområde uppe på taken.

Den andra tesen är att man sprider staden likt Los Angeles och att husen ligger i små grupper utplacerade med vägar emellan. De som hävdar att detta är bra menar att man då påverkar naturen på många platser, men ändå mindre intensivt än vad man gör i en tätbyggd stad där marken är väldigt exploaterad. Problemet här är väl att stadsplaneringen gynnar biltrafik, vilket inte är speciellt klimatsmart. 


Detta är en bild på en köksträdgård uppe på ett tak i Kanada.
Bilden är lånad från http://www.urban-ecotech.org/lokal%20matproduktion.htm

Känns som sagt som om jag tvättar för jämnan. Börjar nästan kännas lite tjatigt att skriva om hur tråkigt det är att tvätta.

Ska därför idag skriva om våra livsfarliga tvättmedel, ett ämnen som jag berört tidigare.


I skolan för några veckor sedan gjorde vi nämligen en laboration som etsat sig fast i min hjärna. Vi testade nämligen på små djur, Daphnia magna, hur giftigt tvättmedel är. Vi testade alla möjliga tvättmedel, allt från Svanenmärkta till Eldorado´s egna.

Grejen som vi gjorde på vår lab, och som företagen som testar tvättmedlen inte gör, är att vi testade den färdiga produkten, alltså tvättmedlet, medan företagen bara testar hur giftiga de enskilda ämnena i tvättmedlet är. Problemet är att när ämnen blandas ihop och reagerar med varandra och med vattnet i tvättmaskinen kan de förändras, reagera med varandra och bli både mer eller mindre giftiga. Detta tar man dock inte hänsyn till när man miljömärker tvättmedel.

Om man exempelvis köper ett tvättmedel som är Svanenmärkt, betyder det bara att de enskilda ämnena är godkända för Svanenmärkning. Om hela produkten hade testats så hade den kanske inte blivit godkänd för Svanenmärkning.

             
Svanenmärkningen, Falken/Bra miljöval-märket och Astma och Allergi Förbundet-märket

När vi gjorde vårt test på Daphnior visade det sig att om man följde doseringen på tvättmedelspaketet så skulle allt tvättvatten man släppte ut, oavsett vilket tvättmedel man använde, döda 50 % eller mer av daphniorna som finns ute i alla våra sjöar och vattendrag.

Det enda tvättmedlet som inte dödade några Daphnior alls var tvättnötter, en nöt man köper från Indien och som man lägger i tvättvattnet. Viss forskning tyder dock på att tvättnötter inte tvättar mer rent än vanligt vatten, men kanske är det ändå en bra lösning.


De tvättmedel som i vår undersökning visade sig vara minst giftiga var:

1. Grumme vittvätt och Spar vittvätt (båda Falk/Bra miljöval-märkta)

2. Eldorado color (Falk/Bra miljövalmärkt)

3. Änglamark kulör (Svanenmärkt och Astma&Allergiförbundet)

Allra sämst var Via vittvätt och Skona kulör (svanenmärkt).


Med detta inlägg vill jag bara göra er uppmärksamma på hur giftigt tvättmedel faktiskt är. Det är ju trots allt gjort för att döda biologiska organismer, bakterier och annat, och doserar man för högt är det därför hög risk att till exempel kräftdjur som Daphnior, men också högre organismer, kan skadas eller dö.


Mina tips:

• läs noggrant på förpackningen, och dosera absolut inte mer än vad som rekommenderas

• lita inte blint på miljömärkningar

• tvätta inte oftare än nödvändigt (och ja, jag ska bättra mig här!)

• prova gärna tvättnötter och berätta vad ni tycker

 

Såhär ser tvättnötter ut. Denna bild verkar vara finsk, men de finns även i speciella butiker i Sverige. Hittade även att man kan beställa det från nätet, till exempel på denna sidan http://sverige.biona.tv/tvattskal.html.


Lycka till med tvättandet i framtiden!

Läste ni Fredrik Reinfeldts inlägg på GPs debattsida imorse?

Han skrev om att vi måste ta klimatansvar för maten vi äter.

Hel artikeln handlade om olika argument för varför man ska rösta på moderaterna i EU-valet. Han hävdar att M vill väcka debatt i EU om utvärderingar av mattillsatser för att se om det finns farliga sådana, tydligare märkning av kvaliteten på maten och om djurens välbefinnande.

Låter ju väldigt bra, men de grejerna han skriver om har inte direkt med miljöfrågor att göra. I början av artikeln skriver han i och för sig litegrand om närproducerat, men det är inte mycket.


Alltså, rubriken på artikeln är felvisande, men i övrigt var innehållet bra. Dock inte klimatsmart.


Här finns artikeln för er som vill läsa: http://gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=114&a=494634


En sån här brosch kanske stadsministern skulle få?