Många känner förtvivlan, hopplöshet och villrådighet inför klimatförändringarna. Jag tänkte berätta vad jag känner förtvivlan inför: Religiös extremism!

De sjuka talibanerna som tar kontroll över områden där de inte har något att göra. De förstör folks liv, kvinnor som går till skolan skräms och håller sig sedan inomhus och går bara ut om de har med någon överförmyndare (man, bror eller pappa). Vad gör man åt extremister?

Inte bara i muslimska kulturer finns extremister. Jag skulle säga att även Livets-ord-anhängare i Sverige är religiöst extrema. Egentligen kan jag ingenting om den trosuppfattningen, men jag har erfarenhet efter en klasskompis som var anhängare och som trodde att evolutionen var påhittad. Det är en form av extremitism!

Frågan är vad man gör åt dem? Information? verkar inte funka... Krig? verkar inte funka... Diplomati? oftast är de väl lite galna... Kan inte någon komma med en lösning så att folk inte tror så galet mycket på sjuka saker? I sak är det inget fel enligt mig att tro på något - Gud, Mohammed, Torahrullarna och vad man nu vill - men folk med extrem tro och bokstavstroende har ju en tendens att vilja föra över sin tro på oss andra. Det är fel och måste åtgärdas.

Det problemet med extremitism som sprider sig över världen oroar mig därför att ingen verkar ha en lösning på problemet. Gällande klimatförändringarna har man i alla fall lösningar, problmeet där är att ingen vill genomföra förändringarna.


En annan sak som oroar mig är Nordkorea. Behöver jag säga mer? Ett land som ingen har varit inne i på femtio år, där det tros vara massvält, styrs av en galen diktator och som grädde på moset börjar de nya provspränga kärnvapen. Det oroar mig!


Nordkoreas ledare Kim Jong II till vänster, med sin svåger till höger (bild från dn.se)